Vad är en kontantinsats?För att få låna pengar till ett bostadsköp behöver man själv kunna lägga en kontantinsats som uppgår till minst 15 procent av bostadens värde. Resterande 85 procent är möjligt att låna av banken, vad som tidigare kallades ett bottenlån. Som privatperson är det alltså inte tillåtet att belåna sin bostad till över 85 procent (bolånetaket 2010). Notera att det finns banker och långivare som har strängare krav än Finansinspektionens allmänna råd om en belåningsgrad på högst 85 procent.Den andel av bostadens värde som inte finansieras på egen hand utgör en säkerhet för banken i fall det skulle hända att låntagaren inte längre kan betala av sitt lån. Banken kan då sälja av bostaden för att få tillbaka de pengar som lånats ut. Kravet på kontantinsats om 15 procent finns samtidigt som säkerhet för låntagaren, så att denne ej hamnar i skuld vid en eventuell värdeminskning av bostaden.Du som planerar att ta lån för att köpa en bostad för 1 000 000 kronor behöver alltså själv betala 150 000 kronor. Är bostaden i stället värd 2 000 000 kronor krävs att du lägger ut 300 000 kronor för att få lån, och så vidare.Det är alltid rekommenderat att själv spara ihop till sin kontantinsats. Mer tips om hur du kan spara ihop till en bra kontantinsats hittar du här nedan. Alla har dock inte förutsättningarna för att kunna lägga undan pengar varje månad. Då är det möjligt att låna pengar till kontantinsatsen.Du måste alltså inte spara ihop till kontantinsatsen. Men tänk på att banken som erbjuder bolånet gör en helheltsbedömning av din privatekonomi och lånar du till kontantinsatsen så räknas såklart utgifterna till det lånet med. Du kan därför låna till både bostadslån och kontantinsats om dina månadsinkomster tillåter detta.Spara till kontantinsatsBostadspriserna har skjutit i höjden de senaste åren, vilket innebär både högre bolån och större kontantinsatser. För framförallt förstagångsköpare kan det vara en tuff uppgift att skrapa ihop till en bra kontantinsats. Vi har spartipsen som hjälper dig på vägen.Starta ett regelbundet sparandeSvårare än så är det egentligen inte, det gäller bara att ta sig i kragen och komma igång. Börja med att gå igenom din privatekonomi för att få en klar bild över vad dina pengarna faktiskt går till varje månad. Finns det några utgifter du kan dra ned på eller ovanor som du kanske helt kan ta bort? Gör upp en budget (länk) och ha som mål att spara minst 10 procent av din nettoinkomst varje månad. Då är du närmare din kontantinsats än du tror!Se också till att starta en automatisk överföring från ditt lönekonto. På så sätt slipper du tänka på hur mycket och när du ska spara. Vänta inte till slutet av månaden och spara "vad som blir över", utan se till att pengarna förs över direkt när du fått din lön. Det gör det enklare att undvika frestelser; det man inte har saknar man inte.Hjälp pengarna växaDet finns flera olika sätt att få sina sparade pengar att växa utan att lägga ned särskilt mycket arbete. I dag (november 2018) är räntorna för sparande i ett vanligt sparkonto mycket låga eller obefintliga. Sparkonto är dock ett bra alternativ för dig som inte planerar att spara under en längre period, som vill ha låg risk och som lätt och snabbt vill kunna ta ut pengarna. För bättre avkastning på ditt sparande kan det vara värt att se dig om efter mindre aktörer som erbjuder en högre ränta på sina sparkonton. Notera dock att dessa kanske ej omfattas av insättningsgarantin.Ett annat sparsätt är investeringssparkonto (ISK) med placering i fonder, aktier eller värdepapper (länk). Genom att välja att investera genom ett ISK behöver du inte betala vinstskatt när du sedan tar ut pengarna, i stället betalas en mindre schablonskatt varje år baserad på sparandets storlek. Sparande i investeringssparkonto innebär en något högre risk än ett sparkonto och passar dig som avser spara under en längre period. Investerar du smart finns möjlighet till riktigt bra avkastning och med det möjlighet att tjäna ihop till din kontantinsats snabbt.Läs om fler sätt att spara och hjälpa dina pengar att växa här (länk). Redaktionen Pengar.se Uppdaterades senast 2020-03-03 [email protected] Kontakta oss Dela på Facebook Så gör du för att byta bank Det kan löna sig att byta bank - och det är inte heller särskilt komplicerat. Vi berättar hur du går tillväga! Byta till annan bank - bolån Är det verkligen så krångligt att flytta sitt bolån till en annan bank? Vi har svaren och tipsen för dig som är på jakt efter lägre ränta och bättre villkor. Jämför och hitta bästa bolånet Vill du låna pengar till nytt boende och är ute efter bolånet med lägst ränta och bäst villkor? Några av de vanligaste bankerna som kunder känner till är tex Handelsbanken, Swedbank, SEB, Nordea med flera. Vi på pengar.se har valt att lyfta några av alternativen till storbankerna. Fördelen med dessa, är att de ofta har en låg räntekostnad. Boräntor - jämför aktuella bolåneräntor Tabell över aktuella räntor från svenska låneinstitut. Vi jämför både listräntor och snitträntor. Direkt från bankernas hemsidor. Allt om bottenlån När bolånetaket infördes 2010 försvann begreppen "bottenlån" och "topplån", även om de i principen finns kvar. I dag kan vad som tidigare kallades bottenlån jämföras med dagens bolån.
Så gör du för att byta bank Det kan löna sig att byta bank - och det är inte heller särskilt komplicerat. Vi berättar hur du går tillväga! Byta till annan bank - bolån Är det verkligen så krångligt att flytta sitt bolån till en annan bank? Vi har svaren och tipsen för dig som är på jakt efter lägre ränta och bättre villkor. Jämför och hitta bästa bolånet Vill du låna pengar till nytt boende och är ute efter bolånet med lägst ränta och bäst villkor? Några av de vanligaste bankerna som kunder känner till är tex Handelsbanken, Swedbank, SEB, Nordea med flera. Vi på pengar.se har valt att lyfta några av alternativen till storbankerna. Fördelen med dessa, är att de ofta har en låg räntekostnad. Boräntor - jämför aktuella bolåneräntor Tabell över aktuella räntor från svenska låneinstitut. Vi jämför både listräntor och snitträntor. Direkt från bankernas hemsidor. Allt om bottenlån När bolånetaket infördes 2010 försvann begreppen "bottenlån" och "topplån", även om de i principen finns kvar. I dag kan vad som tidigare kallades bottenlån jämföras med dagens bolån.